Tänkte bara ruska om er lite
så här en småtrist måndag
med duggregn och grå himmel:)
Tyckte det passade bra
med ett färgsprakande 70-tals inlägg idag
eftersom ögat denna årstiden
är hyfsat vant och härdat
vid de glödande höstfärgerna, hehe.
Kaffekopp med en variant av fredsduva.
Vissa detaljer är ju lika aktuella idag
som för 40 år sedan...
Fred kan ju knappast bli omodernt
även om många av världens regeringar och diktaturer
verkar tycka att krig och tyranni är dagens melodi...
Väggfast konservöppnare i ljuvaste orange.
Underbart när man försökte öppna en konservburk
och halva innehållet rann ut över fingrar, golv och handtag
samtidigt som man ofrånkomligen
skar sig fördärvad i fingertopparna på locket...
Bara så ni vet, det gör asont
att få makrillspad i ett skärsår.
Allt var inte bättre förr...
Vem i min ålder minns inte
det obligatoriska tandborstglaset
i tåligaste hårdplast?
Jag minns i alla fall...
Minns hur äckligt jag tyckte det var
att använda samma vatten
som jag doppade tandborsten i
gång på gång fylld av matrester och saliv...
Var kanske en mes, men ryser bara jag tänker på det...
Men man kunde ju pigga upp sig
genom att kolla på alla textilier och tapeter som fanns...
Mönsterskaparna hade liksom inga hämningar,
fullt ös medvetslös och sen bara öka.
Minns en gång när hela familjen låg i magsjukan från helvetet.
Jag var så sjuk så jag trodde bokstavligen
att min sista stund var kommen.
Alla tapeter i huset såg ut som bilden ovan
fast i olika färgställningar...med betoning på färg :S
Kanske därför vi blev magsjuka... ;)
Vi som föddes på 60-talet
och var barn och tonåringar på 70-talet
kallas ju för den förlorade generationen...
Kanske vi förlorade förståndet
av att omges av mönster och färger
som de flesta förknippar med
någon typ av LSD-tripp?
Eller så har det gett oss
en förmåga att klara allt...precis allt
utan att tappa vett och sans ;)
What doesn`t kill you makes you stronger ;)
Ha en fin kommande vecka allihopa.
Kram från mig